Marsha Linehan hade under 80-talet en klinisk verksamhet vid universitetet i Seattle, USA, där hon och hennes kollegor utvecklade DBT. Dom kom fram till att KBT inte alls fungerar för självmordsnära och destruktiva personer med någon sorts personlihetsstörning. 
DBT går ut på att se saker ur det dialektiska sättet - polaritet, samhörighet och ständig förändring. Det visade sig kunna förbättra och hjälpa patienterna ut sin självdestruktivitet, förkorta vårdtider, förhindra slutenvård och förebygga kroniskt sjukdomsförlopp.

Idag använder man DBT både vid öppen- och slutenvården och används vid fler problem än ovannämnda. Oftast är det män med personlighetsstörningar, morfinmissbruk, allvarlig ätstörning av bulimisk karaktär, aggressions- och misshandelsproblematik, ungdomar med missbruk och självskadebeteende, posttraumatisk stressreaktion och åldersdepression med suicidala drag.

Dialektisk beteendeterapi är ett högorganiserat hjälpmedel för dom som lever kaos och desperation. Fokusen inom behandlingen är att patienten ska lära sig hantera känslor och tankar för att hindra självskadebeteende och att patienten ska kunna acceptera omvärlden och sig själv som den är. 
Arbetet är också fokuserat på att lära patienten stå ut med och identifiera dialektiska livdilemman och att sedan skapa en syntes av dom till synes oförenliga företeelserna, tex. att vilja leva och dö eller att vara stark och svag.

DBT är en väldigt strukturerad behandlingsmetod. Den bedrivs i 6 olika kategorier:

• Individualterapi
• Färdighetsträning i grupp
• Det dialektiska teamet
• Utökad telefontillgänglighet för krishjälp
• Patienten som samordnare
• Anhörigutbildning

Målet är att du som patient ska kunna möta olika faser i livet, känslor och tankar, och kunna hantera dom rätt.